tisdag 9 februari 2010

Teoretisk grund - Online community


Till att börja med så tänkte jag försöka mig på en teoretisk grundläggande referensram för tjänsten Online Communities. Eftersom nästa steg i tjänsteperspekivet är att jag ska lägga upp en egen community med hjälp av Google Grupper så tycker jag att detta är en bra ände att starta med.


Vad definierar en community ?


Enligt Lundqvist och Skotth(2004) så finns det fyra kriterier som bör vara uppfyllda för att det ska vara meningsfullt att tala om en online community:


  1. Människor (användare) som interagerar på ett socialt plan med varandra

  2. Användarna har ett delat syfte, behov och informationsutbyte som ger communityn en anledning att existera

  3. Det finns en policy som styr användarnas interaktion

  4. Dt finns ett grundläggande informationssystem som stödjer social interaktion och känsla av samhörighet

Detta är alltså att betrakta som de absolut minsta beståndsdelarna i en community, användare, interaktion,teknik och regler. Detta relaterat till min framtida uppgift blir då alltså:



  1. Jag behöver människor som vill vara med i min community

  2. Dessa ska samlas runt det syfte som min community ska ha, nämligen att diskutera runt sharing

  3. Jag måste ha en policy för hur de ska interagera med varandra

  4. Det grundläggande informationssystemet/tekniken kommer Google att stå för men jag måste designa communityn så att den stödjer interaktionen och samhörigheten.

Hur ska man designa en community?


Även detta tas upp av Lundqvist och Skotth(2004), som talar om fyra designaspekter att ta i beaktande:



  1. Att definiera användargruppen, har de särskilda behov, varför ska de använda min community och till vad?

  2. Hur ska communityn administreras?

  3. Det bör finnas en aktivitet från start, som användare/medlem vill man gå med i en redan levande community

  4. Det ska finnas kontinuitet och samhörighet, funktioner för personliga beskrivningar och "egna sidor".


Källa


Lundqvist, Malin & Skotth, Henrik(2004). ONLINE COMMUNITIES Varför vissa lyckas och andra inte. D-uppsats - Göteborgs Universitet. [Elektronisk - Pdf] Tillgänglig: http://www.hdl.handle.net/2077/1156 (20100209)

1 kommentar:

  1. Hej!

    Kul att läsa att man kan starta sin egen community/samlingsplats! Det visste jag inte innan jag läste det i ditt inlägg.
    Jag har valt att lära mig mer om bildsajten Flickr, som verkar passa bra in på definitionen på community i ditt inlägg. Medlemmarna är intresserade av foton och film och kan titta på och kommentera varandras bilder. Hur kommunikationen ska ske regleras i sajtens medlemsregler och det finns möjlighet att dela med sig av bilder på olika sätt och berätta att man tycker om dem. (www.flickr.com)
    Du skriver att din community ska handla om sharing. Du känner säkert redan till Diigo (www.diigo.com) men den var en nyhet för mig när jag läste om den i Will Richardson bok. Han är stormförtjust i dess möjligheter att dela med sig av bokmärken offentligt och privat, sätta post-it-lappar på de ställen på webbsidan som han vill peka på och spara kopior av sidor. Det går också att hitta andra som är intresserade av samma ämnen och rss-prenumera på deras bokmärken. (2009 s 91-96)
    Lycka till med din community!
    Anna Bagge

    Referens:
    Richardson, Will (2009) Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms, 2nd ed, Thousand Oaks, Corwin press

    SvaraRadera

Om mig

Mitt foto
Köping, Västmanland, Sweden
36-årig informatikstudent som även är familjehemsmamma. Söker arbete och beräknar ta kandidatexamen i maj.